Kanske känner du till begreppet IoT (sakernas internet), men visste du att Dala Energi just nu driver ett eget pilotprojekt med kopplingar till just detta? En arbetsgrupp bestående av personer från Dala Energis olika avdelningar arbetar med projektet.
Henrik Bernhardsson, Produktägare Fiber på Dala Energi är den som driver på utvecklingen av utvecklat det nya sensornätet tillsammans med en arbetsgrupp som består av personer från Dala Energis olika avdelningar.
Varför satsar Dala Energi på sensornät?
– Dala Energi är ett modernt företag som ska ligga i framkant när det gäller den här typen av frågor. Vi ska skapa en infrastruktur som låter företag kunna utvecklas med smarta lösningar i vår bygd och skapa förutsättningar för dom som bor här, berättar Henrik.
Vad är IoT?
IoT är ett samlingsnamn för smarta och uppkopplade saker. Just nu är Henrik ansvarig för ett projekt som involverar Sensornät i Leksands kommun. Sensorerna kopplas upp på olika utvalda platser i kommunen, och därifrån hämtar dessa in data, något som helt klart kommer att underlätta allas vardag. Tanken är att pilotprojektet ska växa till fler kommuner efter utvärderingen.
Har du någon gång parkerat i en storstad har du kanske sett att du redan innan du kör ner i garaget kan se antalet lediga platser. Det innebär att här finns sensorer som räknar av och uppdaterar antalet p-platser automatiskt.
Men även då de stora parkeringshusen inte finns i Leksand finns andra saker som skulle kunna styras. – Det kan vara enkla saker, sensorer som tänder och släcker lampor i löpspåret. Men sensorerna skulle även kunna mäta vattenkvalitén på våra badplatser, larmfunktioner på våra fastigheter och dörrar berättar Henrik. I storstäderna är sensornät inget nytt, all ny teknik landar i Stockholm och Göteborg först.
Skillnaden mellan IoT-nät och fibernät
Ett IoT-nät ska inte förväxlas med ett fibernät. IoT-nätet är trådlöst, har långa räckvidder, men ingenting grävs ner i marken. Här handlar det om betydligt lägre uppkopplingshastighet och över radiofrekvenser, det är inget som ersätter fibern. Om bara tio år så kommer med största sannolikhet prylar som vi inte kan tänka oss vara uppkopplade idag, faktiskt vara uppkopplade. Hemmet kommer att vara uppkopplat mot internet. Kaffebryggaren och kylskåpet kan prata med din internettjänst i hemmet.
Sensornätet däremot, lämpar sig mer för ställen som är svåråtkomliga och där det inte finns internetanslutning. – Vi försöker att se det brett och därför är det viktigt att vi täcker upp till exempel kundnyttan, infallsvinklar från fibersidan och elsidan, hur vi ska administrera det och hur vi ska sköta driften.
Ditt uppkopplade hem
Du kan till exempel få en notis ifrån ditt kylskåp som talar om att mjölken är slut, dessa kylskåp finns redan på marknaden. – Ska jag spå ännu längre in i framtiden så tror jag att om du sitter och funderar på middagen på jobbet i framtiden, så kanske du skriver in eller pratar med din AI-assistent i telefonen och säger ”jag vill laga kalops idag” och så svarar din assistent i telefonen vad du behöver köpa eftersom det saknas i ditt kylskåp och skafferi, säger Henrik.
Att sensornäten är en del av framtiden råder det ingen tvekan om och nu kommer vi kunna nyttja resurserna bättre. Många saker vi tar för givet idag skulle kunna effektiviseras och automatiseras med sensortekniken. Vattenmätare skulle kunna utrustas för att göra en trådlös och automatisk avläsning. Vi kommer även att kunna styra värmen i vårt hem med hjälp av sensorn, är det för högt så kan det automatiskt skruva ner till den temperaturen du valt eller föredrar.
Hållbara fördelar
För personer som jobbar med återvinning finns även stora vinster. Sopkärl skulle kunna känna av hur fullt sopkärlet är vilket i förlängningen skulle innebära att vi inte behöver hämta halvfulla soptunnor, på samma sätt som att en överfull inte behöver stå för länge. – Vi har köpt hem viss utrustning så vi kan testa det här och sedan ska vi utvärdera. Här kan flera personer ur arbetsgruppen bidra med viktig information.
Sjukvård i hemmet
En annan del av samhället som kommer att kunna dra nytta av sensorernas fördelar är inom sjukvård och hemtjänst. Här kommer fler och fler saker vara uppkopplade. – Det skulle kunna vara en sensor som känner av om det är någon som har gått på din hallmatta eller inte. Då kan en anhörig få en notis om det, att nu är det ingen som har gått på mattan mellan sängen och badrummet på tolv timmar. Det kan ju innebära att personen är bortrest eller så kanske det är en signal om att någon ska titta till honom eller henne. Denna typ av teknik och smarta hjälpmedel tror jag vi kommer att använda inom tio år, siar Henrik.
– Vi blir äldre och äldre i vårt hem. Det är något positivt, att gamla ska känna sig trygga med att någon vet om det har hänt mig någonting. Och uppkopplade saker kommer att hjälpa oss att tala om det. – Om spisen helt plötsligt är på i din anhöriges hem klockan 20 på kvällen och det aldrig har hänt förut, så är det bra att kunna få en signal om det. Så att du eller hemtjänsten kan titta till personen. Det skapar en trygghet både för dig som blir äldre i ditt hem och för dig som anhörig till en person på ålderns höst.
– Vi gör alltså en pilotsatsning inom IoT där vi visar upp för kommuner att denna teknik och finns och vilken nytta man kan få genom inhämtning av mätvärden kopplade till miljö och vatten. Vi ska även utvärdera internt för att se vad vi själva kan hitta för användningsområden och vår arbetsgrupp som täcker upp Drift- och underhåll, Entreprenad och Marknadsavdelningen träffas regelbundet.