Effekttaxa – vår prismodell från augusti 2024

Abonnemangsavgiften är en fast avgift som beror på ert avtals säkringsnivå. Däremot är den oberoende av hur mycket el som används i er verksamhet. Den fasta avgiften bidrar till att täcka kostnader för sådant som drift, underhåll och övervakning av elnätet ända fram till er verksamhet.

Överföringsavgiften beror till skillnad från abonnemangsavgiften på hur mycket el (kWh) som förbrukas i verksamheten. Ju mindre el som används, desto lägre överföringsavgift. Avgiften bidrar till att täcka kostnaderna för att transportera elen från producenter till er som konsument.

Effektavgiften beror på era effektuttag, det vill säga hur mycket el ni använder på en och samma gång. Använder ni många maskiner och elprodukter samtidigt blir effektuttaget större än om ni kör dem var för sig. Effekt mäts i kW. Er effektavgift är uppdelad i två delar, en för höglasttid och en för låglasttid under en månad. På er faktura kommer ni att se två medelvärden som är baserade på de tre högsta effekttopparna för respektive tidsintervall.

Effekt beskriver hur mycket el som ett visst föremål förbrukar eller producerar vid varje tidpunkt. 

”Era effektuttag beror på mängden el ni använder på en och samma gång. Man kan se det som hastigheten på elförbrukningen där hastighetsmätaren ökar när vi använder fler saker samtidigt.”

Effektuttaget blir större om ni kör maskinerna samtidigt än om ni kör varje maskin var för sig.

För att minska sårbarheten på Sveriges elnät finns ett lagkrav att samtliga elnätsbolag i Sverige ska ha infört effekttaxa som avgiftsmodell från och med 2027 (Länk till EI:s hemsida).

Syftet med effekttaxa är att få elkonsumenter att sprida ut elanvändningen under dygnet och därmed minska samhällets effekttoppar. Det hjälper oss till en stabilare och mer hållbar elförsörjning.

Exakt hur effekttaxan ska fungera är upp till varje enskilt elnätsbolag men gemensamt är att effektuttagen ska vara huvuddelen i elnätsavgiften.

Effektbrist uppstår när elen i elnätet helt enkelt inte räcker till under vissa perioder.

Över ett helt år producerar vi mer el än vi använder i Sverige. El kan inte lagras i någon större omfattning vilket gör att det alltid måste finnas en balans mellan produktion och konsumtion av el.

”Om behovet vid en tidpunkt är större än vad som kan produceras just då uppstår effektbrist.”

I Sverige har vi generellt så kallade effekttoppar mellan klockan 07–08 på morgonen och klockan 17–18 på kvällen då många förbrukar mycket el samtidigt. Då är risken för effektbrist som störst. Övriga tider kan tvärtom produktionen vara större än behovet. 

Låglasttid är då samhällets samlade effektuttag är som lägst, vilket inträffar kvällstid, nattetid samt helger.

Höglasttid är då samhällets samlade effektuttag är som högst, vilket betyder att belastningen på elnätet är som störst och risken för effektbrist likaså. Det innebär normalt dagtid under vardagar.

På Dala Energi har vi valt att definiera höglasttid vardagar mellan 07–19. Resten av tiden är låglasttid.

Den här uppdelningen är extra viktig under vintertid. Då är det extra stor risk för effektbrist, eftersom det går åt mycket energi för att värma upp våra bostäder samtidigt som vi inte får lika stor tillförsel av till exempel vind- och solenergi.

Den elenergi vi förbrukar mäter vi oftast i kilowattimmar (kWh) som visar hur mycket el ni förbrukat över tid, oavsett när i tiden det görs.

Energi räknas ut genom effekt gånger tid (i timmar), Watt x h.

Om ni till exempel dammsuger under 20 minuter kommer energiförbrukningen uppgå till 1000 W*0,33 h = 330 Wh (0,33 kWh).

Till skillnad från effekt och effektuttag beror inte energiförbrukningen på hur många apparater ni kör samtidigt och när.

Mått för att mäta effekt. 1000 W = 1 kiloWatt (1 kW).

Mått för att mäta energiförbrukning. 1 kilowattimme = 1000 Wattimmar.

Syftet med effekttaxa är att ge kunder ett incitament att sprida ut sin elanvändning för att minska belastningen på vårt gemensamma energisystem.

Syftet är också en mer rättvis prismodell som baseras på det som faktiskt belastar elnätet, nämligen effektuttagen.

Dala Energi väljer att införa effekttaxa från 2024 eftersom vi ser det som en chans att bidra till ett mer hållbart energisystem, där produktion och konsumtion i högre grad är i balans.

Effekttaxan är också en mer rättvis avgiftsmodell då den innebär att de som orsakar högst belastning på elnätet får stå för största delen av kostnaden.

Dessutom får ni som kund större möjlighet att påverka er faktura. Effekttaxan är mer flexibel än traditionell elnätsavgift; den är mindre beroende av fasta kostnader och mer av de delar ni själva kan påverka genom hur och när ni använder el.

Traditionell elnätsavgift består av en fast del – en abonnemangsavgift – samt en rörlig del – en överföringsavgift. Hur stor abonnemangsavgiften är beror på hur stor huvudsäkring er verksamhet har. Hur stor överföringsavgiften är beror på hur stor er förbrukning är varje månad.

Med effekttaxa kommer ni fortsatt att betala en abonnemangsavgift och en överföringsavgift, men till ett lägre pris. Er elnätsfaktura kommer i stället till största delen att baseras på era effektuttag varje månad.

På er faktura kommer ni att se två effektbelopp: ett baserat på era effektuttag under höglasttid och ett baserat på uttagen under låglasttid under en månad.   

Effektavgift låglasttid: Pris låglasttid * Medelvärde effektuttag låglasttid

Effektavgift höglasttid: Pris höglasttid * Medelvärde effektuttag höglasttid

Medelvärdena räknas ut genom att ta de tre högsta effektuttagen (effekttopparna) under respektive tidsintervall under en månad.

Totalt baseras avgiften alltså på era sex högsta effekttoppar under en månad. Ni kan inte ha mer än en effekttopp för höglasttid respektive låglasttid under ett och samma dygn. Genom att vi tar ett medelvärde av fler effekttoppar under en månad så ökar era möjligheter att påverka fakturan. En extra hög topp kan kompenseras genom att tänka lite extra på att fördela elanvändningen resten av månaden. 

Låglasttid är då samhällets samlade effektuttag är som lägst, vilket inträffar kvällstid, nattetid samt helger.

Höglasttid är då samhällets samlade effektuttag är som högst, vilket betyder att belastningen på elnätet är som störst och risken för effektbrist likaså. Det innebär normalt dagtid under vardagar.

På Dala Energi har vi valt att definiera höglasttid vardagar mellan 07–19. Resten av tiden är låglasttid.

Den här uppdelningen är extra viktig under vintertid. Då är det extra stor risk för effektbrist, eftersom det går åt mycket energi för att värma upp våra bostäder samtidigt som vi inte får lika stor tillförsel av till exempel vind- och solenergi.

Exakt vad effekttaxa kommer att innebära för er beror på hur ni är som konsument, det vill säga på hur stor er elanvändning är och när den sker. Fortsätter ni att använda el som idag kan ni troligtvis förvänta er en något lägre elnätsfaktura under den varmare delen av året och en högre under den kallare delen på året. 

För att bättre förstå er elanvändning rekommenderar vi er att följa upp den genom att studera era fakturor samt statistiken på Mina sidor och i mobilappen Dalakraft.

Tänk även över vilka förändringar ni kan göra för att påverka er elanvändning och därmed faktura. Effekttaxan innebär att ni har större möjlighet att påverka er elnätsavgift.

Visst skulle det gå att producera mer el för att minska risken för effektbrist. 

Mer elproduktion skulle dock kräva investeringar i dels produktionsanläggningar, dels i elnätet. Det är kostnader som behöver fördelas på alla som förbrukar energi, inklusive Dala Energis kunder. Dessutom skulle produktionen vara större än behovet under stora delar av dygnet, vilket inte är ett system i balans. 

En mer hållbar väg att gå är att vi som konsumenter i stället sprider ut vår elanvändning under dygnet så att vi minskar de höga effekttopparna under frukost- och middagstid. Vi ”plattar kurvan” tillsammans.

Dessutom har vi ju inte brist på el i Sverige, tvärtom finns det gott om el. Problemet uppstår när vi alla vill använda elen samtidigt.

Effekttaxan berör endast konsumtion av el och inte produktion. Däremot, om er mikroproduktionsanläggning minskar ert behov av el från Dala Energis nät kan produktionen ha en fortsatt positiv inverkan på er elnätsavgift, även med effekttaxa. 

Att erbjuda elbilsladdning och motorvärmare kan vara bra initiativ för att som företag bidra till minskade fossila utsläpp. Däremot kan det vara idé att tänka över hur användningen ska se ut för att inte kostnaderna för de effektuttag som krävs ska öka kostnaderna kraftigt. 

Genom timerfunktion på motorvärmarna minskar både elanvändningen och risken att ”elda för kråkorna”.  Sätt även temperaturgränser för när motorvärmarna får användas. 

Snabbladdning av elbilar kräver betydligt mer effekt än vanlig laddning och någon form av lastbalansering och effektvakt kan hjälpa till att fördela elen så att inte effektuttaget rusar i taket. 

Har ni en direktuppvärmd villa är ert effektuttag till stor del temperaturberoende och ni kommer med stor sannolikhet att se en ökad effektavgift under vinterhalvåret. Det kan därför vara en bra idé att tänka över er uppvärmning. Kanske kan ni sänka temperaturen någon grad? Det gör stor skillnad i energiförbrukning liksom effektuttaget.

Andra relativt enkla alternativ som kan hålla nere effektuttagen är till exempel att installera en luft-luftvärmepump. Med central styrning och bra termostater på elementen blir det lättare att ställa in önskad och jämn inomhustemperatur vilket också minskar elanvändningen och effektuttagen.

På Energimyndighetens hemsida syns fler tips och även olika möjligheter till stöd om det finns tankar på att helt byta ut bostadens värmesystem.

Svaret är enkelt: nej. Dala Energi har en intäktsram att förhålla sig till, vilken Energimarknadsinspektionen beslutar och är tillsynsmyndighet över. Intäktsramen är densamma oavsett om Dala Energi använder effekttaxa eller inte. 

Dala Energis intäktsram ska inte vara mer än att den täcker driftskostnader, avskrivningar och ger vinst som kan återinvesteras. Det är investeringar som Dala Energi gör tillsammans för bygdens bästa. 

Sveriges elnätsbolag har ansvar för att el ska kunna transporteras från producent till konsument. Dessutom har vi ansvar för att dimensionera elnäten för de effektuttag som förekommer olika tidpunkter.

Att vi har tillräckligt med effekt i nätet beror på två faktorer: produktion samt konsumtion. När de är i balans – vi har tillräcklig effekt i nätet – kallas det för effektbalans.

I mobilappen Dalakraft kan du som kund hos Dala Energi se dina effekttoppar och vilka uttag som din faktura baseras på. Om du fortfarande tycker att det inte stämmer är du välkommen att höra av dig till oss.

Att bli medveten om sitt förbrukningsmönster är en förutsättning för att också göra förändringar. På Mina sidor samt i mobilappen Dalakraft kan du se och följa din användning och effektuttag. 

Här kommer fyra enkla tips:

• Sprid ut er elanvändning så mycket det går: tänk på att inte köra maskiner och apparater samtidigt, åtminstone inte mer än nödvändigt.
• Under vinterhalvåret, när behovet av el är särskilt högt i Sverige, är priset på effektuttag högre under höglasttid än under låglasttid. På vintern kommer det därför att vara billigare att använda el under låglasttid!
• Ladda elbilarna på natten
• Använd gärna timer och smarta funktioner som hjälper er hålla koll på klockan.

Det är också en god idé att ni sätter er in i er elanvändning, för att bättre förstå era användningsmönster. Försök tänka att ni ska platta kurvan, det vill säga undvika höga effekttoppar.

Många kommuner erbjuder dessutom kostnadsfri och opartisk energi- och klimatrådgivning.