Text och bild: Lars Liljegren
Solen skiner från blå novemberhimmel när jag svänger in vid Dala Energis nyrenoverade transformatorstation i Gagnef. Nittio minuter senare åker jag därifrån och tänker: ”Det här borde alla känna till…!”.
Så vi tar det från början.
Först: Vad är en transformatorstation?
Jo, det är de där el-anläggningarna man kan se från vägen ibland. Bakom höga nätstaket med taggtråd på toppen, syns ett virrvarr av ledningar och isolatorer. De ser respektingivande ut.
Många av Sveriges transformatorstationer byggdes på 70- och 80-talet och behöver därför renoveras och uppdateras med ny teknik. Hos Dala Energi är målet att renovera en till två stationer per år. Det här är inga små saker, för varje renovering tar ett år och kostar uppemot tjugo miljoner kronor.
Just en sådan renovering har nyligen genomförts i Gagnef, och jag får en rundvisning av Lars Jonsson som varit projektledare för installationen och Dan Stolt som är gruppchef för nätutveckling på Dala Energi. Det är alltid trevligt att träffa människor med yrkesstolthet, och Lars och Dan formligen lyser av nöjdhet över den nya stationen. Efter en stund förstår jag varför.
Eftersom jag är novis på området, ber jag om enklaste möjliga förklaring av vad jag ser.
”En sådan här transformatorstation är hjärtat i elnätet, som pumpar ut elektricitet till olika delar av samhället”, förklarar Lars Jonsson.
Så här fungerar det: Först har vi det nationella kraftnätet som transporterar spänning på 400 000 volt över stora avstånd. Därifrån leds elen in i regionala elnät där styrkan stegvis sänks.
Till den här transformatorstationen i Gagnef kommer det in 50 000 volt från kraftiga luftledningar.
Elen leds först genom två stora transformatorer utomhus, som sänker styrkan till 10 000 volt. Därefter leds elen vidare in i ett ställverk som, i det här fallet, är inrymt i en ny och fräsch byggnad intill.
Inne i ställverket fördelas elen i olika fack, fyllda med säkerhet och teknik, där varje fack representerar en del av kommunen.
”Ett ställverk kan på sätt och vis jämföras med våra egna proppskåp hemma, där varje propp motsvarar en del av huset eller lägenheten. Ställverket gör samma sak, fast varje fack leder elen vidare till olika delar i kommunen.”, förklarar Lars.
Från ställverket skickas elen till mindre transformatorstationer ute i samhället, ni vet de där små husen som är utplacerade i bostadsområden och byar. Där sänks styrkan ytterligare innan den leds till våra hushåll, där vi har 230 volt i våra uttag.
En annan liknelse mellan ställverket och proppskåpet hemma, är att ställverket bryter elen om något blir fel i elnätet, till exempel om man råkar gräva av en ledning. Ställverket är alltså ett skydd för människor.
Där slutar dock likheterna med våra proppskåp, för i det här toppmoderna ställverket finns en mängd extra finesser, mätare och reläskydd.
”Reläskydden är så känsliga att de upptäcker minsta störning i systemet. Det gör att vi kan åka ut och undersöka och åtgärda redan innan felet växer och bryter elen. Det sparar mycket tid och pengar”, berättar Dan och fortsätter…
”Den här nya tekniken gör dessutom att vi kan höja vår målsättning om att säkra eltillgången till våra kunder. Idag har våra kunder i genomsnitt hundra minuter elavbrott per år. Vår målsättning till 2025 är att sänka det till sextio minuter.”
Lars fyller i: ”Sedan är arbetet med att gräva ned luftledningar i marken också en viktig del för att säkra elleveransen, och det pågår hela tiden. Vi arbetar på fler fronter för att det ska bli så bra som möjligt för våra kunder.”
Rundvisningen går mot sitt slut. Lars och Dan berättar hur Dala Energis egen personal utfört en stor del av arbetet med nyinstallationen. Man har valt att göra så för att behålla den här unika kompetensen inom företaget. Här i Gagnef har man dessutom haft mycket lyckade samarbeten med lokala företag för de mark- och anläggningsarbeten som krävts.
”Hur länge kommer det här ställverket att hålla?”, undrar jag.
”Det är byggt med sikte på områdets elbehov år 2045, och kan relativt enkelt byggas ut om det skulle behövas. Det nya ställverket har en beräknad livslängd på fyrtio år”, svarar Dan.
Lars och Dan känns mycket nöjda med slutresultatet i Gagnef. Det känns tryggt.